2016-10-04: En rättssäker skatteindrivning – vad har hänt och vad är på gång efterRousk?
Sverige har en effektiv skatteindrivning. Likväl föreligger viktiga brister i rättssäkerhetshänseende. Sverige har fällts i Europadomstolen vid upprepade tillfällen i mål rörande svensk skatteindrivning. Det handlar om kränkningar av rätten till en rättvis rättegång enligt artikel 6 Europakonventionen (Olsby ./.Sverige, 2012 och Janosevic ./.Sverige, 2002), kränkning av egendomsskyddet enligt TP1-1 samt rätten till respekt för hemmet enligt art. 8 (Rousk./.Sverige, 2013).
Domarna har inte fått lika stor uppmärksamhet som de s.k. dubbelbestraffningsdomarna, men skulle i själva verket kunna få större betydelse för det svenska skatteförfarandet än dessa.
De mest omdiskuterade frågorna rör utmätning av ”hemmet”, med försäljning och eventuellt avhysning som följd. Detta kan i sin tur få konsekvenser för minderåriga barns rättigheter, vilket också kan aktualisera Barnkonventionen, som ska införlivas i svensk rätt.
Rousk-domen har fått vissa återverkningar i rättspraxis (främst i NJA 2013 s. 1241, däremot inte i NJA 2015 s. 72), men än så länge inte i lagstiftningen. För närvarande pågår en utredning som har till uppdrag se över utsökningsförfarandet (dir. 2014:127) vad beträffar såväl rättssäkerhet som socialt skydd. Omtvistade är t.ex. de s.k. beneficiereglerna i 5 kap. UB, vilka har kritiserats för att vara alltför snäva för att kunna bidra till ett fullgott skydd för mänskliga rättigheter.
Efter Rousk – vad har hänt och vad bör göras för att skapa en mer rättssäker skatteindrivning i Sverige? Seminariet tar sin utgångspunkt i en artikel av Johan Sandstedt, jur.dr. och universitetslektor, Stockholms universitet, Utmätning av bostad – och ”Pandoras naturrättsliga ask”.
Medverkande: Johan Sandstedt, jur.dr och universitetslektor, Stockholms universitet, Jan Thörnhammar, advokat, Advokat Jan Thörnhammar AB.
Samtalsledare: Carl Lindstrand, advokat och civilekonom, Lindstrand Partners Advokatbyrå.
2016-06-01: Materiell retroaktivitet i ljuset av FSK:s förslag om halverade underskott
Svensk skattelagstiftning omfattas av ett retroaktivitetsförbud enligt 2 kap. 10 § 2 st. regeringsformen. Det avser uttryckligen att skatt bara får tas ut enligt lagstiftning som gällde när den omständighet inträffade som utlöste skattskyldigheten. En beskattning som inte strider mot regeringsformens retroaktivitetsförbud kan dock ändå få effekter på grund av omständigheter som inträffat före en lagändring. Man kan i sådana fall tala om materiella retroaktivitetseffekter, som en form av retroaktivitetseffekter som bör undvikas men som inte är förbjuden enligt regeringsformen.
Det betänkande som Företagsskattekommittén (FSK) lade fram under 2014, SOU 2014:40, väckte en rad frågor beträffande retroaktivitetsförbudet och dess effekter. Exempelvis kan FSK:s förslag om en halvering av bolagens sparade underskott ifrågasättas ur ett retroaktivitets- och rättssäkerhetsperspektiv. Underskotten är idag, med vissa begränsningar, avdragsgilla i sin helhet enligt 40 kap. 2 § inkomstskattelagen. Frågan togs bl.a. upp i den uppsats som belönades med ISoR:s årliga stipendium 2015.
Under seminariet kommer retroaktivitetsförbudet att diskuteras. Diskussionen kommer att ta sin utgångspunkt i FSK:s förslag om halverade underskottsavdrag och fokus kommer särskilt att läggas på frågan om materiell retroaktivitet. Därtill kommer praktiska aspekter utifrån retroaktivitetsförbudet att lyftas under diskussionen.
Medverkande: Johanna Karlsson, ISoR:s uppsatsstipendiat 2015 och skattejurist, Deloitte, Peter Melz, professor i finansrätt, Stockholms universitet, Peter Lindstrand, partner, PwC.
Samtalsledare: Teresa Simon-Almendal, professor i finansrätt, Stockholms universitet.
2016-04-05: Lagkonflikten mellan skatteförfarandelagen och lagen om elektronisk kommunikation
Ett av Skatteverkets uppdrag är att finansiera den offentliga sektorn. I syfte att uppfylla detta uppdrag har verket givits ett antal kontrollbefogenheter i skatteförfarandelagen (SFL). Skatteverkets möjlighet till särskild informationsinhämtning brukar normalt sett inte ifrågasättas. Ibland kan dock Skatteverkets befogenheter i samband med informationsinhämtning hamna i konflikt med de rättssäkerhetsgarantier som Sverige samtidigt har att infria.
En sådan konflikt tycks finnas mellan SFL och lagen om elektronisk kommunikation (LEK). SFL tillåter Skatteverket att samla in trafikuppgifter från telefonoperatörer samtidigt som LEK begränsar ett sådant insamlande med hänvisning till trafikuppgifternas integritetskänsliga karaktär. Stöd för en begränsning av informationsinsamlandet går också att finna i 2 kap. 6 § 2 st regeringsformen, såväl som i art. 6 i EU:s rättighetsstadga och i art. 8.1 i Europakonventionen.
Att avgöra vilket intresse som ska få företräde vid en konflikt mellan SFL och annan lagstiftning är sällan en enkel uppgift. Under seminariet kommer lagkonflikten mellan SFL och LEK att sättas i centrum. Att Skatteverket ska ha vissa kontrollbefogenheter är en nödvändighet för att verket ska kunna uppfylla sitt uppdrag. Frågan är dock hur långtgående dessa befogenheter borde vara. Ytterst handlar det om att väga skyddet för den personliga integriteten mot en effektiv kontrollverksamhet.
Medverkande: Katarina Fast Lappalainen, doktorand i offentlig rätt, Stockholms universitet, Maja Alonso, jur.kand, Göran Fagerström, rättslig specialist vid Skatteverkets rättsavdelning.
Samtalsledare: Teresa Simon-Almendal, professor i finansrätt, Stockholms universitet.
2016-03-08: Är sista ordet sagt om tryckerimomsen?
Historien med den s k ”tryckerimomsen” tog sin början med att EU-domstolen den 11 februari 2010 meddelade dom i målet Graphic Procédé, C-88/09, EU:C:2010:76. På grund av domen ändrade Skatteverket sin tidigare ståndpunkt avseende mervärdesskatt på tryckeritjänster, från en skattesats om 25 procent till 6 procent. Mot denna bakgrund begärde många tryckerier återbetalning med ett belopp motsvarande mellanskillnaden mellan de båda skattesatserna. Skatteverket betalade också ut dessa belopp.
Senare beslutade Högsta förvaltningsdomstolen (dom den 26 februari 2014 i mål 3291-13) om att förutsättningar för efterbeskattning av tryckerikunderna som varit köpare av tryckeritjänster förelåg. Efterbeskattningsbesluten innebar att tryckerikunderna skulle betala motsvarande belopp som Skatteverket återbetalat till tryckerierna. Många beslut om efterbeskattning har vunnit laga kraft. Många tryckerikunder (förlag) har därefter stämt tryckerierna vid tingsrätt och begärt betalning för de efterbeskattade beloppen.
Högsta domstolen (HD) har nyligen, i december 2015, funnit att ett tryckeri är skyldigt att till tryckerikunden återbetala den mervärdesskatt som tryckeriet tidigare debiterat kunden utan rättslig grund, och som sedermera har återbetalats av Skatteverket till tryckeriet. Grunden för denna skyldighet är enligt HD den civilrättsliga läran om condictio indebiti.
Med anledning av domen har Skatteverket den 15 januari 2016 kommit med ett ställningstagande (Skatteverkets fortsatta handläggning i tryckerimomsärendena efter Högsta domstolens beslut i mål nr Ö 2708-15), av vilket framgår att verket anser att den har prejudicerande effekt i samtliga tryckerimomsärenden. Det medför bl a att Skatteverket kommer att upphäva de generella anstånd som tryckerikunderna fått och om då skulden inte betalas kommer den att överlämnas till Kronofogden. De tryckerikunder som inte vill drabbas av en slutlig kostnad måste därför aktivt återkräva beloppet från tryckeriet genom civilrättsliga förfaranden.
Klart är att domen från HD och Skatteverkets ställningstagande väcker ytterligare frågeställningar, inte minst om samtliga frågor kring tryckerimomsen nu är avklarade och om turerna kring tryckerimomsen är över för samtliga inblandade parter. Dessa och andra frågor kommer att diskuteras vid seminariet ur ett rättssäkerhetsperspektiv utifrån HD.s dom och Skatteverkets ställningstagande.
Medverkande: Stig von Bahr, f.d. domare i EUD, Mårten Schultz, professor i civilrätt, Stockholms Universitet och Kristian Zeman, rättslig specialist vid Skatteverkets rättsavdelning.
Samtalsledare: Carl Lindstrand, advokat och civilekonom, Lindstrand Partners Advokatbyrå.