2021-01-27: Skattetillägg vid internprissättning 

Syftet med skattetillägg är att säkerställa att skattskyldiga fullgör sin uppgifts­skyldighet på ett korrekt sätt. Det är Skatteverket som har bevisbördan för att en oriktig uppgift har lämnats och ett förhöjt beviskrav gäller. Skattetillägg utgör ett straff i Europakonventionens mening och rättssäkerhetsaspekter gör sig således starkt gällande.

Internprissättningsrätten är synnerligen utmanande ur ett rättssäkerhetsper­spektiv, bl.a. eftersom den i hög grad styrs av internationella riktlinjer och av så kallad soft law.

I uppsatsen ”Tax Penalties in Transfer Pricing” har ISoR:s uppsatsstipendiat Carl-Johan Lindman undersökt förutsättningarna för att ta ut skattetillägg i internpris­sättningssituationer samt analyserat de svenska skattetilläggsreglerna från ett hållbarhetsperspektiv i ljuset av BEPS.

Vid seminariet kommer Carl-Johan Lindman presentera uppsatsen och tillsam­mans med Roger Persson Österman visa på den konflikt ur ett rättssäkerhetsper­spektiv som regelverken kring skattetillägg och internprissättning kan ge upphov till. Vidare kommer de rättsliga konsekvenserna av denna konflikt att diskuteras.

Medverkande: Carl-Johan Lindman, ISoR:s uppsatsstipendiat 2020, Associate Deloitte och Roger Persson Österman, professor i finansrätt, Stockholms universitet

Samtalsledare: Ulrika Bengtsson, styrelseledamot ISoR, advokat och counsel, Vinge och Lynda Ondrasek Olofsson, styrelseledamot ISoR och partner, Unum Tax

2021-03-31: Lagstiftningsarbete i kristid – erfarenheter från pandemiåret 31 mars 10.00–11.00.

Det har nu gått drygt ett år sedan coronapandemin började få allvarliga återverkningar på de finansiella marknaderna runtom i världen. I Sverige har ett stort antal åtgärder vidtagits för att på olika sätt mildra de ekonomiska effekterna av pandemin. Dessa har bl.a. syftat till att rädda företag och jobb och till att bidra till en återhämtning i ekonomin. Listan av åtgärder innehåller bl.a. regler om korttidspermittering, omställningsstöd till företag, anstånd med skatteinbetalningar, statliga lånegarantier och sänkta arbetsgivaravgifter. En del av stöden har införts inom ramen för skattesystemet och handläggs av Skatteverket medan andra ligger utanför och handläggs av andra myndigheter.

Situationen har medfört en utmaning för lagstiftaren att på kort tid ta fram effektiv och rättssäker lagstiftning.

Vid seminariet kommer Linda Haggren ge oss en inblick i hur hon och hennes kolleger på Finansdepartementet mött denna utmaning under det gångna året. Därefter diskuterar vi coronalagstiftningen i stort och utifrån konkreta exempel med Peter Nilsson och Richard Hellenius.

Medverkande: Linda Haggren, Finansråd vid Skatte- och tullavdelningen på Finansdepartementet, Peter Nilson, Professor i skatterätt vid Lunds universitet, Director på KPMG och Richard Hellenius, Expert på företagsbeskattning på Svenskt Näringsliv.

Samtalsledare: Fredrik Berndt, styrelseledamot ISoR och Partner Svalner

2021-06-09: Justerade regler om företrädaransvar – mer rättssäkert? 

I 59 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) finns regler om skatterättsligt företrädaransvar. Ansvaret innebär att om en bolagsföreträdare uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte har betalat den skatt eller avgift som ett aktiebolag är skyldigt att betala, så är företrädaren tillsammans med den juridiska personen personligt betalningsskyldig för den juridiska personens obetalda skatter eller avgifter. Om det finns särskilda skäl, får dock företrädaren helt eller delvis befrias från betalningsskyldighet. Reglerna syftar ytterst till att så långt som möjligt säkra statens skattefordringar.

Regelverket är omdiskuterat. En del av den kritik som har framförts har gällt prövningen av de subjektiva rekvisiten. Det har bl.a. gjorts gällande att domstolarnas rättstillämpning är mekanisk och schablonmässig. Kritikerna menar att det har lett till att det har utvecklats ett i det närmaste strikt ansvar, eller i alla fall ett presumtionsansvar, i mål om företrädaransvar. Det har bl.a. hävdats att en företrädare regelmässigt blir personligen betalningsansvarig, om inte avvecklingsåtgärder vidtagits före den dag då skatten har förfallit till betalning. Regelsystemet har därmed ansetts konkursdrivande och hämma företagandet på ett samhällsekonomiskt inte önskvärt sätt. Det är således en utredd uppfattning att domstolsprövningen inte grundas på en självständig och individualiserad prövning i varje enskilt fall, och att det därför finns skäl att ifrågasätta lagstiftningen ur ett rättssäkerhetsperspektiv.

Kritik har också riktats mot befrielseregeln i 59 kap. 15 § SFL och mot hur den tillämpas. Det har gjorts gällande att befrielseregeln inte lämnar någon vägledning för rättstillämpningen om vad som utgör särskilda skäl. Den huvudsakliga kritiken har dock gällt att tillämpningen av befrielseregeln är alltför hård och onyanserad.

Den av regeringen tillsatta utredningen Det skatterättsliga företrädaransvaret – en översyn (SOU 2020:60) har lämnat sitt betänkande och det har varit ute på remiss.

Vid seminariet behandlas och diskuteras utredningens förslag och effekterna av dessa utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv.

Medverkande: Christer Silfverberg, f.d. justitieråd och särskild utredare i Utredningen om det skatterättsliga företrädaransvaret, Conny Cedermark, Advokat/Partner, Astra Advokater, Daniel Eriksson, Skatteverket, Rättsenheten, Peter Lif, Chefsrådman, Förvaltningsrätten i Stockholm och Katarina Bartels, skatteexpert, Svenskt Näringsliv.

Samtalsledare: Peter Lindstrand, Ordförande ISoR och Partner och Auktoriserad skatterådgivare FAR, PwC och Anna Romell Stenmark, styrelseledamot ISoR och Advokat/Partner, Advokatfirman Lindahl.

2021-11-22: Samspelet mellan EBITDA-regeln och koncernbidragsspärren – problematiskt ur ett rättssäkerhetsperspektiv? 

Sverige har sedan länge haft regler som begränsar möjligheterna att göra avdrag för tidigare års underskott efter ägarförändringar. Reglerna innehåller bl.a. en särskild begränsning i rätten att lämna koncernbidrag och brukar allmänt anses som tekniskt svårtillgängliga. Även på området för ränteavdrag i företagssektorn har vi numera ett komplicerat regelverk som satt avtryck bl.a. genom många och utdragna processer i skattedomstolarna. Av detta regelverk följer att avdragsrätten för ränteutgifter begränsas utifrån ett särskilt definierat resultatmått, den s.k. EBITDA-regeln.

I examensuppsatsen ”Samspelet mellan EBITDA-regeln och koncernbidragsspärren – konsekvenser för den skattskyldige” har ISoR:s uppsatsstipendiat Galina Krasteva utifrån ett förutsebarhetsperspektiv undersökt och analyserat förhållandet mellan avdragsbegränsningen för negativa räntenetton i 24 kap. 24 § st. 1 inkomstskattelagen och koncernbidragsspärren i 40 kap. 18 § inkomstskattelagen. Uppsatsen analyserar de skatterättsliga konsekvenserna av den nuvarande utformningen och diskuterar de lege ferenda om reglerna bör förändras.

Vid seminariet kommer Galina Krasteva att presentera delar av sin uppsats och tillsammans med Anna Romby visa på den konflikt ur ett rättssäkerhetsperspektiv som bestämmelserna tillsammans ger upphov till. Vidare kommer de rättsliga konsekvenserna av denna konflikt att diskuteras.

Medverkande: Galina Krasteva, ISoR:s uppsatsstipendiat 2021 och beredningsjurist på Åklagarmyndigheten och Anna Romby, juris doktor i finansrätt och senior manager PwC.

Samtalsledare: Per Holstad, styrelseledamot ISoR och partner EY.