2020-01-23: Rättssäker bevisprövning i skattemål
Bevisrätten utgår från principen om fri bevisvärdering. Det innebär att bevisvärderingen som utgångspunkt inte ska slås fast i lagregler eller andra rättskällor. Skatteprocessen utgår tvärtom från legalitetsprincipen som ställer krav på en lagbunden rättstillämpning med höga krav på rättssäkerhet. Bevisrättens krav på avsaknad av regelstyrning och skatteprocessens krav på lagbundenhet kan ge upphov till konflikter. När bevisrätten tillämpas i skatteprocessen finns det därför anledning att överväga om det finns skäl att begränsa den bevisrättsliga friheten.
Vad kännetecknar en rättssäker bevisprövning i skattemål? När finns det skäl att begränsa den bevisrättsliga friheten? Förekommer det undantag från de bevisrättsliga huvudreglerna och hur kan rättssäkerheten stärkas när bevisrätten tillämpas i skatteprocessen?
Vid seminariet kommer bevisrättens tillämpning i skatteprocessen att diskuteras. Diskussionen kommer att ta sin utgångspunkt i avhandlingen ”Bevisrättens tillämpning i skatteprocessen” där rättssäkerhetsfrågorna i en bevisrättslig kontext framför allt kommer att lyftas fram.
Medverkande: Caroline Nordklint, jur. dr i finansrätt, Stockholms universitet och Patricia Schömer, sektionschef, Skatteverket
Samtalsledare: Teresa Simon-Almendal, professor i finansrätt, Stockholms universitet
Presentationer: Caroline Nordklint och Patricia Schömer.
2020-10-15: Passivitetsrätten vid skattetillägg
Skattskyldiga är enligt uppgiftsskyldigheten i 31 kap. 2–3 §§ skatteförfarandelagen, SFL, skyldiga att lämna de uppgifter till Skatteverket som behövs för att riktiga beskattningsbeslut ska kunna fattas. Underlåtenhet att lämna sådana uppgifter kan leda till skattetillägg eller ansvar för skattebrott. Samtidigt är passivitetsrätten en allmänt erkänd rättssäkerhetsprincip och bl.a. en del av rätten till en rättvis rättegång i artikel 6 Europakonventionen. Det innebär att enskilda som anklagas för brott har rätt att bemöta anklagelser om brott genom att vara tysta och inte belasta sig själva. I ärenden med skattetillägg behöver således både uppgiftsskyldigheten och passivitetsrätten iakttas så att de inte kommer i konflikt med varandra och att inte grundläggande rättssäkerhetsgarantier kränks.
I skatteförfarandet har passivitetsrätten bl.a. beaktats på så sätt att vite inte får användas för att inhämta uppgifter av någon som kan antas att därigenom drabbas av skattetillägg. Är nuvarande bestämmelser tillräckliga för att rättssäkerheten i skattetilläggsärenden ska upprätthållas, eller kan även andra bestämmelser i SFL behöva tolkas och tillämpas i ljuset av passivitetsrätten?
Vid seminariet kommer passivitetsrättens innebörd och betydelse för beslut om skattetillägg att diskuteras. Under vilka förutsättningar har de skattskyldiga rätt att vara passiva i förfarandet om skattetillägg? I vilken utsträckning kan passivitetsrätten inskränkas utan att rättssäkerheten brister? Har Skatteverket en skyldighet att upplysa de skattskyldiga om rätten att tiga under förfarandet? Under vilka förutsättningar kan skattetillägget i sig anses utgöra kränkning av passivitetsrätten?
Diskussionen kommer att ta sin utgångspunkt i Hanna Grylins avhandling ”Passivitetsrätten vid skattetillägg”. Erfarenheter från hur passivitetsrätten får genomslag i praktiken vid båda domstolsslagen kommer också att lyftas fram.
Medverkande: Hanna Grylin, juris doktor, Högskolan i Gävle, Torbjörn Gerelius, rättslig expert, Skatteverkets rättsavdelning, Eva Bergholm Guhnby, verksjurist, EBM samt Olof Kronlund, vice överåklagare, EBM
Samtalsledare: Per Holstad, skattejurist och parnter, EY